Om projektet Mo-Bo

 

Delningsekonomi och mobilitetstjänster banar väg för nytänkande arkitektur. Mo-Bo är ett bostadskoncept med mobilitetstjänster som löser de boendes transporter på ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt.

Mobilitetstjänster möjliggör att fler människor och varor kan transporteras av färre fordon, vilket innebär smartare användning av resurser och ytor. I anslutning till bostaden frigörs stora ytor och kostnader som tidigare investerats i privata bilplatser.

Innovationsarbetet utgår från ett Living Lab och två testbäddar där gestaltning, tjänster och policy testas i plan-, bygg- och driftskede. Aktörskonstellationen består av kommuner, byggaktörer, arkitekter, tjänsteleverantörer, boende och forskare.

Målet är en omställning från dagens “Normal” inom bostadsarkitektur och stadsplanering med fokus på privatbilism till “New Normal” med fokus på transportbehov, lösningars kapacitet och klimateffekter.

Projektet Mo-Bo syftar till att öka resurseffektiviteten inom samhällsbyggandet genom att ta ett helhetsgrepp om boende och transporter. Genom delningsekonomi och tjänsteutveckling, och med ett nytänkande kring byggnaders form, drift och användning, kan investeringar göras mer effektiva och klimatsmarta.

 
 
viable cities mo-bo.png
 

Mål:

“New Normal” Framtida normer och policy baseras på mobilitetsmål 

Syfte: 

Att utveckla och testa hur innovativ arkitektur, tillhörande tjänster, affärsmodeller och bakomliggande policy kan stödja hållbar mobilitet.

 
 
 

Bostadskonceptet Mo-Bo ökar resurseffektiviteten genom:

▶ Nya resvanor med lätta fossilfria fordon. Koldioxidutsläpp från vardagsresande minskar.

Yteffektiva fordon som delas av flera användare frigör stora ytor. Mark-, betongarbeten och transporter kan minskas i byggskedet, vilket minskar klimatpåverkan.

▶ I driftsskedet behöver mindre ytor värmas upp och underhållas, vilket sparar energi och material.

▶ Jordmån och permeabla ytor istället för gårdsbjälklag över garage ger grön utemiljö med ekosystemtjänster, bl.a. bättre möjlighet att hantera dagvatten lokalt.

Att bo och att transportera sig är grundläggande intressen och behov hos medborgare. Projektet skapar nytta genom att erbjuda ett urbant boende utformat för delande och mobilitetstjänster. De boende får tillgång till en fossilfri fordonspool med lätta fordon för vardagsbruk i staden. De boende kan därmed få full mobilitet på ett enkelt, hållbart och ekonomiskt fördelaktigt sätt jämfört med att äga egna fordon.

Innovationsarbetet sker med livsmiljön i fokus. Tekniska och sociala framsteg möjliggör för arkitekturen att flytta fram positionerna och stötta omställningen genom att förenkla vardagen och underlätta hållbart resande. En ny bostadsarkitektur utvecklas i projektet genom Living Labs och testbäddar som utmanar och utvecklar rådande normer och policy.

 
Screen Shot 2017-09-29 at 13.01.25.png

Bakgrund

Samtidigt som fler bostäder behöver byggas, behöver bostaden förändras för att minska klimatpåverkan. Troligtvis kommer den snabba teknik- och systemutvecklingen förändra våra resvanor, exempelvis genom självkörande fordon, samtransporter, multimodalt resande, fler el- och lastcyklar samt ökad e-handel. Detta ställer nya krav på bostadsnära funktioner.

Idag är bostadsplanering för privatbilism gällande norm, men lösningen gynnar inte alla i samhället likvärdigt. Resvaneundersökningar visar att män gynnas mer än kvinnor. Varje p-plats i garage i flerbostadshus kostar 280.000–400.000kr att bygga, vilket överstiger de boendes betalningsvilja för p-platserna. I praktiken bärs därför kostnader upp av alla boende, vilket innebär dolda subventioner av bilägande och dolda kostnader för alla som bor.

Antal parkeringsplatser som krävs per bostad (ofta benämnt P-tal) beslutas av kommunen, och styrs genom avtal mellan kommun och fastighetsägare. I dagsläget saknas alternativa formuleringar av policy som säkerställer både de boendes behov av resande och attraktiva boendemiljöer som uppfyller hållbarhetsmål.

 

I normalläget för Living Lab Vilunda, enligt kommunens styrdokument, skulle 70% av bostäderna få egen parkeringsplats och 30% skulle bli utan. I många hushåll är det dessutom fler än en person som har behov av mobilitet. Slutsats: En dyr investering som ger människor olika förutsättningar och tillgång till rörelsefrihet. Förutom att låsa fast utvecklingen i gårdagens bilberoende så uppmuntrar denna planering och bostadsarkitektur ett miljöskadligt beteende. Bilnormen har blivit samhällets gökunge som vi fortsätter att mata och investera i trots tydliga tecken på att investeringarna inte leder närmare våra mål om hållbara transporter.

Takten ökar i bostadsbyggandet, med mål om 250 000 nya bostäder i Sverige till 2020. Det ligger ett stort allmänintresse i att investeringar satsas rätt, liksom att marknadsaktörer ges förutsättningar att bygga bostäder som stöttar hållbara livsstilar. Även när branschen är fullt sysselsatt gäller det att storsatsa på innovation: Lyfta blicken och utveckla lösningar som föreslår förändring, både i fysisk form och på policynivå.

 
Screenshot 2018-11-22 at 17.13.23.png

Mo-Bo möter energi- och klimatutmaningar genom:

  • Nya resvanor med lätta fossilfria fordon. Koldioxidutsläpp från vardagsresande minskar.

  • Yteffektiva fordon som delas av flera användare frigör ytor. Mark-, betongarbeten och transporter kan minskas i byggskedet.

  • I driftsskedet behöver mindre ytor värmas upp och underhållas, vilket sparar energi och material.

  • Jordmån och permeabla ytor istället för gårdsbjälklag över garage ger grön utemiljö med ekosystemtjänster, bl.a. bättre möjlighet att hantera dagvatten lokalt.

 

Som teoretiskt ramverk används Transition Management, som är utvecklat för att stödja mång- och tvärvetenskapliga projekt med samhällsförändrande ambitioner.

Ramverket strukturerar förändringsprocess, aktiv reflektion och gemensamma aktiviteter.

 

TM2.jpg
 

Metod

Mo-Bo är ett designforskningsprojekt som utvecklar nya lösningar inom arkitektur. Med dellösningar inom policy, process, affärsmodell och tjänsteintegrering. Arkitekturen står i centrum och det experimentellt utforskande innovations arbetet bedrivs i testbäddar för att utvinna nya lösningar och resultat.

Den nya arkitekturen är sedan tänkt att spridas och appliceras i bostadsbyggandet på nationellt, och vara ett viktigt steg i omställningen till hållbara städer.

Som teoretiskt ramverk används Transition Management, som är utvecklat för att stödja mång- och tvärvetenskapliga projekt med samhällsförändrande ambitioner. Ramverket strukturerar förändringsprocess, aktiv reflektion och gemensamma aktiviteter. Fokus ligger på långsiktiga mål och en förflyttning från “Normal” till “New

Normal”. Strukturering sker i nivåerna “nisch” (innovationsmiljö), “regim” (socio-teknisk status quo) och “landskap” (samhälleliga värderingar). Transition Management stärker nischen för att påverka regimen.

 
mo-bo3.jpg
 

Genomförande

Vi har en sektors- och ämnesövergripande organisation med parter som har intresse av innovativ bostadsutveckling och designforskning. Den tvärdisciplinära konstellationen säkerställer den samlade kunskap som krävs för att utveckla banbrytande bostadsarkitektur med integrerad mobilitet. Projektets praktiknära innovationsarbete leds av Theory Into Practice (TIP). Green Leap, KTH, leder projektets forskningsdel. 

Mo-Bo bygger upp kunskap genom verkliga testbäddar. Vi undersöker plan-, bygg- och driftskede ur flera aktörers perspektiv (boende, kommuner, byggaktörer, arkitekter, tjänsteleverantörer, forskare). Arbetspaket 3-8 är tematiskt uppdelade aktiviteter som äger rum i fler testbäddar, vilket ger bredare resultat, ökat utbyte och legitimitet.

 
Screen Shot 2018-04-04 at 16.15.18.png

Policyutveckling

  • Utveckling och test av styrdokument bl.a. detaljplan, exploateringsavtal. 

  • Kunskapsunderlag för mobility management-plan som del av trafikstrategi, klimat- och miljöstrategi. 

  • Nya metoder för implementering av klimat och hållbarhetsmål i dagens bostadsbyggande.

  • Optimera samhällsinvesteringar (efficiency norm).

statistik resande.png

Användarnas behov och upplevelser

  • Resvanor mäts före, vid och 6-12 månader efter inflytt.

  • Boendes kännedom, användning och nöjdhet av/med erbjudna mobilitetstjänster, påverkan attityder och beteende.

  • Bakgrundsfaktorer; yttre och personrelaterade faktorer. 

  • Effekt av mobilitetstjänster, förändrat resande

  • Kvalitativ studie: följdeffekter boende och närområde, bl a hälsoeffekter, ekosystemtjänster, lokal identitet och ekonomiska värden.

Mo-bo5.jpg

Grannskapsplanering

  •  Utveckling av mobilitetstjänster och delade funktioner på stadsdelsnivå. 

  •  Arkitektonisk utformning för dessa funktioner. 

  •  Utformning av allmänna anläggningar (gator, torg, växtlighet mm) för delade funktioner; hur synergier kan uppnås mellan allmän plats och byggnader. 

  •  Utvärdering av hur systemval på områdesnivå möjliggör/försvårar mobilitetsboende. 

  •  Funktionsprogram, förslag till grannskapsplanering 

  • “Learning History”

 
10 Nouvelle.jpg

Utveckling och test av byggd miljö

  • Utveckla, demonstrera och utvärdera 

  • Innovativ bostadsarkitektur med rum och design för hållbara mobilitetslösningar 

  • Ny teknik och sociala plattformar bl.a. rena/lätta fordon, smarta låssystem, digitala tjänster, delningsekonomi.

Screenshot 2018-11-18 at 22.32.20.png

Affärsmodeller “New Normal”

  • Säkra genomförbarhet för “boende med mobilitetstjänster” genom ny affärsmodell. 

  • Säkra konceptets hållbarhet ur samhällsperspektiv; kapacitet för mobilitet på lång sikt. 

  • Driftkalkyler, stadgar brf, avtal för bygg- och driftskede.


Mo-bo10.jpg

Utveckling och test av mobilitetstjänster

  • MaaS-konceptet EC2B. Mobilitetstjänster anpassade efter boendes behov och mer attraktiva än att äga egen bil.

  • Boendes kunskap om utbud av tjänster och möjligheter till hållbart resande.